Efter två avslutade etapper toppar Dongfeng Race Team tabellen i Volvo Ocean Race 2014-15. Laget har också tagit täten en vecka in på den tredje etappen men Martin Strömberg, lagets svenska seglare tillika den enda svenska seglaren i tävlingen, står över delsträckan från Abu Dhabi. Det har planerats av lagets sedan länge för att ge Martin extra vila. Han är tillbaks ombord under den fjärde etappen men pausen är också ett lysande tillfälle för Martin att göra en tillbakablick på det senaste året.

”I början av förra året visste jag ville göra ett till Volvo Ocean Race men jag hade ingen plan på hur det skulle se ut. Det fanns inte så många team. Till slut var det 1000 personer som sökte till Dongfeng Race Team men jag gjorde inte det, jag fick en annan väg in i laget”.

Hur gick det till när du blev en del av Dongfeng Race Team?

”Den vanliga processen var att söka en plats via internet. Men i slutet av januari hörde skepparen Charles Caudrelier av sig och frågade om jag ville vara med och jag vad den första han ringde. Jag fick ett par dagar att fundera. Jag tyckte det var intressant när Charles hörde av sig för jag kände honom sedan när vi seglade med Groupama. Jag visste att med honom som skeppare så kommer det bli väldigt inriktat på prestanda – det vill säga att tiden fram till tävlingen startade skulle handla om att få ut så mycket data och information som möjligt om hur man ska segla den nya båten snabbt. Folk hade kanske inte räknat med oss som lag, men jag kände då och tycker fortfarande att vi har stor potential att utvecklas. Det är kanske det viktigaste nu när alla har likadana båtar.”

Och han förklarade också hur laget skulle byggas upp och vilka seglare som skulle ingå? 

”Ja absolut. Det var tydligt att laget skulle ha en stark kinesisk karaktär med flera kineser i truppen. Nu har vi hittat en bra balans där vi känner oss trygga, vi seglar snabbt och där de kinesiska seglarna lär sig.
Men det var den stora ovissheten – att se hur det skulle fungera att segla med så många nybörjare när det kommer till havskappsegling. De kinesiska seglarna har tagit sig en väldigt lång väg från var de befann sig från början. Då tyckte ett par av killarna att det var jobbigt att vara så långt ute att de inte såg land.

Jag kommer ihåg i början när vi seglade en längre träningssträcka i Kina där jag var ensam på vakt en natt med tre kineser och vinden ökade. Jag frågade ”kan ni dra ett fockskot till?” och de svarade ”vad betyder skot?”. Det var såklart inte det svaret man hoppats på. En utmaning helt klart.”

Efter träningen i Kina under våren var nästa stora steg att segla över Atlanten under sommaren. På vilket sätt var det annorlunda?

”Det kändes som att flera av kineserna hade mognat. Innan hade nästan alla varit sjösjuka under längre seglingar och vi tryckte ganska hårt på att de skulle ta sjösjukepiller, men de var lite för tuffa för det då.
Över Atlanten var de helt annorlunda och även om det var tuffare segling var det ingen som blev sjuk. Seglingen till Europa gick bra, därefter väntade träning i Lorient och tiden gick fort fram till Round Britain and Ireland Race i september som var nästa stora prövning för oss. Det var ju inget enkelt år att segla just den tävlingen eftersom det blåste mycket men vi klarade av det bra.”

”Ett misstag jag tror vi kan ha gjort var att segla för länge med för mycket folk ombord. Första gången som vi bara hade med åtta seglare ombord var i Leg Zero, övningsetappen precis innan starten i Alicante. Det var en stor omställning att sedan gå ner till åtta seglare ombord när tävlingen startade. Men vi hade inte något val innan. Vi ville lära så många som möjligt att segla båten och samtidigt var laget inte redo för att någon av oss västerländska seglare skulle vara på land. Alla behövde vara på båten men vi kanske kunde ha gjort någon träning med rätt antal seglare ombord.”

Ett ungt, nytt lag med relativt stora utmaningar när det kommer till kommunikation – var du någon gång osäker på om du ville fortsätta med laget?

”Om man säger såhär, det är ett väldigt stort åtagande att ställa upp i Volvo Ocean Race. Man funderar såklart hela tiden om det känns rätt i laget. Det fanns en period när vi tränade i Lorient, Frankrike som det kändes lite väl franskt i hur laget kommunicerade. Det är en såklart en extra utmaning och kommunikationen har gått upp och ner. Det är både charmen och den stora prövningen med vårt lag.”

Innan starten i Alicante kändes du väldigt trygg, och du sa själv att du aldrig känt dig mer redo för att starta tävlingen. Kan du berätta om den känslan?

”Jag har ju gjort tävlingen två gånger tidigare och den känslan har funnits med under hela tiden, att jag känner mig mer van. Det är påfrestande och utmanande saker som man utsätter sig för men det känns som att det finns en trygghet i att man kan lösa svåra situationer. Jag har ju varit med och gjort det förut.”

Hur viktig var andraplatsen i den första etappen från Alicante till Kapstaden?  

”Vi har ju alltid trott på oss själva men det var så klart ett kvitto på att vi tränat bra och att vi har ett starkt lag. Både Charles och jag har sagt från dag ett att vi ska utveckla laget under hela racet och det är kul att ha den inställningen. Vår metod är att hela tiden ha ordentliga utvärderingar av vad vi gör ombord för att kunna lyfta besättningens prestation och båtens prestanda.”

Nu toppar ni poängtabellen med Team Brunel och Abu Dhabi Ocean Racing. Lagens respektive skeppare Bouwe Bekking och Ian Walker har båda sagt att allt annat än seger i tävlingen är en besvikelse.

”Ja, jag tycker vi slipper den pressen och jag tror att man skjuter sig själv i foten genom att sätta den pressen på sig. Vi är där för att göra ett så bra jobb som möjligt och laget har flera agendor. Vi vill ju självklart vinna racet men vi vill också utbilda de kinesiska seglarna och bidra till att segling växer som sport i Kina. Det är också viktigt att projektet är lyckat för de kinesiska sponsorerna så att de är nöjda och vill vara med igen.”

”Att säga att man ska vinna innan racet är ganska vågat och det känns skönare att vara en underdog som vi är nu. Jag upplevde att vi var det även med Groupama för vi var inte favoriter innan starten. Med det menar jag inte att man tycker att man är sämre än någon annan. Tvärtom så vet vi att vi kan vara med och slåss om vi håller ihop laget och det är till stor del vad racet handlar om. Det handlar inte om hur bra man presterar en enskild dag utan om hur bra man seglar runt jorden, hur man lyckas hålla ihop teamet och dessutom kan ha kul på vägen.”

Statistiken är ganska tydlig, både Abu Dhabi Ocean Racing och Team Brunel har sinsemellan deltagit i runt 20 omgångar av Volvo Ocean Race. Ni hade tre omgångar inom laget och utav dem stod du för två. Berätta om samansättningen av laget. 

”Vi har en ganska homogen grupp, och egentligen är det bara navigatören Pascal som sticker ut. Hans kvalitéer och personlighet behövs och utan dem hade det varit svårt att göra det vi gör. Olikheter behövs men jag tror också att det vi har gemensamt är en bra grej och gör det enkelt att jobba ihop. Alla fransmän har en gedigen bakgrund inom havskappsegling och seglat bland annat Solitaire du Figaro flera gånger.

”Vi är ganska lugna allihop och när man dessutom har Kinesernas engagemang och entusiasm blir det en bra blandning. Jag får väldigt mycket energi från kinesernas sätt att ta sig an tävlingen, att de är så unga och glada över det vi håller på med.”

Och din utveckling under det här året, hur ser du på den?

”Det är klart att den här resan är fantastisk på många sätt. Jag har lärt mig mycket och jag har mycket mer ansvar nu än tidigare. Det har i sig varit en morot, att få den nya rollen att funka och att bidra till att hålla ihop laget. Jag har gjort racet flest gånger och jag tar kanske en större plats nu än tidigare.”

”Det är ju flera i laget som är äldre men jag är ju senior på det sättet att jag gjort racet fler gånger än de andra och det är ju annorlunda. Det känns både på båten och på land och när jag märker att folk lyssnar på mig så pratar jag mer. Jag känner mig bekväm i den rollen.
Jag är inte den i gruppen som ställer mig och skriker men rollen att vara med att leda laget är något som växer fram.”

Du har synts mer i media än du gjort tidigare, känns det mer bekvämt nu?

”Ja, som med allt annat blir man bättre när man tränar och det verkar som att intresset är större nu än tidigare. Vi har avslutat två etapper och det känns som att jag gjort fler intervjuer än under de två tidigare racen. Det är såklart väldigt roligt för framtiden.”

Det är många som ser er som en överraskning hittills, vad är du själv mest imponerad av?

”Under första etappen var jag väldigt stolt över hur vi lyckades komma tillbaka flera gånger från tuffa situationer. Det är en trygghet inför resten av äventyret. Då skadade vi bland annat rodret när vi låg i täten, lyckades göra en effektiv lagning och tog sedan tillbaks ledningen. På samma sätt har vi kommit tillbaka efter dåliga vägval till att vara med och slåss i toppen igen. Det är en viktig psykologisk tröskel att komma över och vi känner i laget att vi aldrig ska ge upp. Det finns alltid möjligheter att komma tillbaka.”

Hur känns det inför resten av tävlingen?

”Det finns ju de som säger att vi ligger trea men vi har samma poäng som de två andra lagen så vi är ju i topp. Det är många etapper kvar och det kommer nog fortsätta vara väldigt jämt. Vi har en stark position redan och ett så ungt lag som vårat kommer hela tiden att få mer erfarenhet och bli bättre. Vi kommer bara bli starkare.”

Och målgången i Göteborg hägrar i juni, hur känns det?

”Att gå i mål i sin hemstad är ju svårt att slå. Jag hoppas att vi kan fortsätta prestera som vi gjort hittills så att vi fortfarande är med och slåss om en bra placering. Då kan det verkligen bli en höjdpunkt i min karriär på flera sätt. För mig är det som att spela fotbolls-VM på hemmaplan.”